30. nov, 2017

Bryderier...

Hej mina läsare!

Nu var det ett tag sen igen som jag skrev. Det har varit mycket som har hänt, och jag har inte infunnit mig med ro för skrivandet.

Mitt välmående har inte varit det bästa nu. Lite väl mycket som går emot mig. Droppen var i söndags, då jag fick åka med blåljus in till sjukhuset. Första gången i mitt liv som jag fick åka ambulans. Förlossningen ville ha in mig direkt, så ambulans med en barnmorska kom hem. Blev lite dramatiskt för oss alla. Inte minst för tvillingarna här hemma. Jag försökte att behålla lugnet, trots jag hade så mycket panik inombords. När jag väl var på plats på förlossningen, så visade de sig att bebisen ville absolut inte ut. Han mådde bra och livmoderstappen var stängd. En glädjande nyhet just nu. Men då blev ju frågan: Vad var det som var fel i underlivet?! För barnmorskan som underrsökte mig hemma, var helt säker på att navelsträngen var ute. Låter lite konstigt, men så var det. För förlossningen trodde att jag hade fått framfall, livmodern åker ner i slidan. Men så var det inte. Men väggen hade svullnat upp och tryckts ihop på något sätt på grund av mina problem med tarmarna.

Den historiska biten med min mage, är att jag har svår IBS. Det tillståndet påminner mycket som Ulcerös Colit, men finns inga som helst mediciner för detta. Eftersom IBS inte är inflammatorisk sjukdom. Men man lär sig att leva med det. Det har jag gjort. Men sen graviditetens början, så har jag blivit fruktansvärt hård i magen. Spelar ingen som helst roll hur jag äter, eller vilka medicinska preparat jag har tagit. Så har det varit tvärstopp. Därför föll mina tarmar nu. Graviditeten hjälper ju till med sin tyngd på tarmarna osv.

Det kommer att bli operation antagligen frampå. De hoppas att jag ska kunna gå tiden ut först, och opereras efter förlossning. Det önskar jag med.

Så nu är jag proppad av fibrer, linfrö, laktulos och en annan massa saker för att hålla den "fria" passagen i tarmarna, som sjukhuset hjälpte mig med.

Lite luddigt skrivet, och kanske inte så rolig läsning Sjuk Men det är ju meningen att ni ska ta del av mitt liv Vinkar

Till veckan ska jag in till specialist mvc, för att utredas om eventuell graviditetsdiabetes. Det gjorde jag när jag gick med tvillingarna. Hade det inte då, men höll koll på sockret ändå. Jag har alltid, sen jag var tonåring, haft blodsockerras på förmiddagarna. Även om jag äter bra, så kan det bli så. Som min läkare sa på den tiden, att jag är blodsockerkänslig. Men har aldrig haft diabetes. Så var det nu under glukosbelastningsprovet, att jag var "gränsfall" på värdet efteråt, på förmiddagen. Exakt så som med tvillingarna, och andra gånger jag har tagit prov. Annars så är blodsockret stabilt. Min kropp är konstig, för flera läkare förstår inte detta.. Menvi får se till veckan efter utredningen. Ska ta prover i 24 timmar och följa det. Blir säkert som förra graviditeten, att jag får hålla koll på under resten av graviditeten.

Jag försöker flyta på så gott jag kan här hemma. Svårt att kunna göra något, då jag har dessa foglossningssmärtorna. Allt tar sin tid. Försöker att göra saker i den mån jag orkar, men viljan vill så enormt mycket mer. Men jag får slå mig själv på fingrarna Ler stortVill bara få ordning på stöket.

Jag ska hjälpa killarna någon dag nu att göra pepparkaksdeg. Brukar alltid göra en hemmagjord, för den degen är så god.. Mumma för min mage det Galen

Nu ska jag försöka å lägga mig å vila lite innan jag ska till barnmorskan för kontroll. Idag är jag i v 29+2. Snart endast 10 veckor kvar. Är riktigt stor redan, och jag undrar hur jag ser ut om 10 veckor Chockad Den vikten jag har nu, var fruktansvärt länge sen jag var i. Jag som har kämpat för att gå ner och tränat mig dit... Känner mig lite sorgsen, men vet att jag kommer dit igen.. För jag har varit noga med kosten under graviditeten. Äter inte direkt onyttigt, förutom nåt halvfabrikat då å då. Men inget snacks eller godis, dricka el så. Jag får klappa mig själv på axeln Gilla

Ha det gött nu!

Jag ger er en varm kram, hoppas ni känner den Hjärta