6. sep, 2018

Ett gladare jag!

Äntligen, så börjar jag att må bättre. Har tagit medicin nu, sen den dagen jag fick diagnosen folatbrist. Jag känner en enorm skillnad. Ser även mycket piggare ut också enligt andra. Är inte alls lika trött, orkeslös nu. Mindre värk i kroppen. Håravfallet har minskat drastiskt Ler

Tyvärr finns det en baksida av denna förbättring. Och det är ALLT som jag vill göra nu. Stressar mig själv, och jag blir sliten eftersom jag inte orkar ta det lugnt. Nåja, så mycket gör jag kanske inte, men för min kropp så blir det lite för mycket.

Jag studerar ju också nu. Svenska och engelska. Kan erkänna att det är inte lätt att hinna med. Att vara småbarns förälder med studier. Lillen är med mig och knäpper på datorn här å där Ler stort

Första uppgifterna blev bra och godkända iallafall. "Bara" resten kvar. Ska försöka och få till det. Tänkte att jag ska försöka och vila mycket nu under helgen Äta lite mera mat än tidigare. Få upp energin lite mer. För till veckan så blir det både plugget och arbete. Blev bokad på min favort arbetsplats. Daglig verksamhet. Jag stormtrivs där, och jag ser jätte mycket framemot de dagarna där. Trött i huvudet blir jag säkerligen, men det är värt det! Sen att lämna Isak hemma, är en annan femma. Jag har alltid haft det svårt att lämna ifrån mig något av mina barn. Jag har fått tvingat mig till det! Jag behöver få arbeta lite, på grund av ekonomin, och plus för att spara på föräldradagar. Jag ska vara föräldraledig i början på nästa år hade jag tänkt mig. Sen så har jag skickat in en ansökan till dagis för Isak, men jag får se hur min situation med arbete och sådant är då. Jag kanske kan få honom att stanna hemma ett tag till. Jag önskar verkligen att jag skulle kunna gå hemma med honom tills han var 2 år eller nåt sådant. Inget av mina barn har varait "dagis"barn. Ingen av dom har gillat att behöva vara på dagis. Så jag har försökt att förminska den möjligheten. Med min äldsta så löste jag det genom att han fick bli dagbarn hos min styvmor. Där kände han sig hemma, så då mådde han bra och jag kunde arbeta Ler Tvillingarna gick minimalt på dagis. Försökte lösa visa dagar med att ordna barnvakt och så. Nu hoppas jag på att lillen kommer att trivas på dagis, eftersom jag är ganska ensam här i Grums. Familjen bor i Arvika, så dom kan jag inte ta hjälp utav. Man får lösa det så gott det går, får dela upp det såpass det går mellan mig och Tony. Vem vet, jag kanske vinner massvis av kronor så lillen slipper att gå alls på dagis Ler stort Jobba skulle jag göra ändå, fast då kunde jag välja själv hur jag skulle arbeta, och när.

Inatt sov Isak för första gången hela natten. Jag är van att amma honom en gång på natten/morgonen. Men imorse vände han på sig när jag skulle ta upp honom, och så somna han om. Han vakna till sen vid kl 5.30, gav honom nappen och så sov han 1 timme till. Gott för honom. Så nu får vi se om han tänker fortsätta på det viset. Jag ammar honom endast 2 gånger nu. Natten och till kvällen. inför då han ska sova. Så nu snart, så slutar jag helt att amma. Känns lite sisådär. Det är en mysig stund mellan mig och min son, men han växer och intresset minskas för bröstet.

Så nu ska jag lägga mig.

Ha det bra Hjärta